.png)
Det är minsann en speciell dag idag. Luciafirandet blir som pånyttfött när man får barn. Ingenting i världen kan få mig att missa denna magiska tillställning där små tomtar och pepparkaksgubbar blandar sig med tända små juleljus och sång i alla möjliga stämmor.
Idag är dagen man släpper allt man har för händerna och infinner sig på dagis kl 14.30, exakt! Vi började med lilla C:s avdelning och sjöng tillsammans de klassiska julvisorna. Sedan var det G:s tur att få gå sitt första luciatåg.
In i det mörka rummet kommer en liten kör som trevande och lite nervöst sjunger luciasången. Därefter går den ena 4 åringen efter den andra fram och sjunger solo, självsäkert och tydligt. Även min G skulle sjunga, han går fram till fröken som sitter med gitarren, tar av sig tomteluvan, sätter på sig sin röda djurgårdsmössa och sjunger tillsammans med fröken hela djurgårdshymnen. Japp, mamman gråter. Tydligt hade han uttryck önskemålet om solosång, att det inte var en julsång spelade ingen roll, nej inte det minsta. Älskade lilla G, finaste fröknar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar