Hemmafru - light

Kära underbara ni som läser om min vardag!

Just nu är jag hemmafru - light. Det är förbaskat trevligt att fördriva dagarna med småpyssel, shopping, inredning, köp o sälj, inskolning, bakning etc etc som hör hemmfrusysslorna till.

Denna vecka är jag mammaledig med C som börjat sin inskolning. Till skillnad från förra inskolningen tycker jag att dagarna är som semester. För två år sedan hade jag jobbpanik, hade mobilen med inne på dagis smög ut i dagishallen och svarade på alla inkommande samtal. Kanske är det så att jag blivit något visare på dessa två år. Jag får förlänga semestern en smula, vara med barnen, mysa hemma, shoppa och har massor av tid till det där man aldrig hinner. Det passar mig väldigt bra, i lagom dos, i lightversion under en vecka.

Igår var jag i stora staden med mina små kottar, med lite planering, en väl utstakad shoppingrunda och en stor portion tålamod går det mesta med två små barn. Vi hann runt halva stan och uträttade fler ärenden än förväntat. Nu har jag äntligen mitt älskade uppläggningsfat från Pillivuyt, den mest praktiska, tidlösa och tåliga porslinsserien.



Serien lämnar allt och inget att önska, finns inget att klaga på när det gäller kvaliten, men det finns så mycket fina saker att man aldrig riktigt kan få nog. Rekommenderar hemsidan www.sebastian.se för att titta på alla fina saker från märket.

Önskar er en härlig torsdag. Nu väntar att baka cupcakes med smarrig frosting till min älskade som fyller år idag!

Början på något stort

I bland måste man ha lite tråkigt för att tillvaron ska bli rolig. Måndagar känns just så. Morgonen känns tung, men sedan ju längre dagen går kommer man in i tempot och just när det börjar kännas bra med en ny vecka, ja då är veckans tristaste dag slut. Nu är jag redo för en händelserik vecka, på jobbet och hemma. Min lillplutt 13 månader har idag börjat hos dagmamma, känns väldigt bra. Jag får lägesrapporter via mobilen, eftersom pappa är hemma nu och tar inskolningen. Konstigt det där. Först har man bebisen i magen, nära nära. Sedan kommer den underbara lilla varelsen ut och man lever tätt i hopp, dygnets alla timmar. Och så kommer det en dag, då jobbet står för dörren och jag inte längre förstår vad alla små rop, grimaser och läten byter. Men det vet pappa! Tänk vilken underbar förmån det är att kunna dela på ledigheten och få vara hemma med sitt barn, för att sedan lämna förtroendet vidare till dagmamma och dagis. På något sätt är det nu allting börjar, denna dag är början på något stort för lille C. Storebror har redan visat att dagislivet är fantastiskt på många sätt och jag är trygg trygg!